hej alexandra. Det är såhär att jag nyss börjat läsa din blogg och har hunnit se lite tillbaka i arkivet, och först och främst måste jag bara säga att jag avgudar din blogg, dig och ditt utseende. Men det jag sett i några inlägg och kommentarer är att du haft anorexia, vet verkligen inte om det är jobbigt för dig att man kommenterar och frågar om det, förstår om det är tröttsamt, för du har säkert inte det längre och så.. Men det är nämligen så att jag också har haft det, den allvarliga graden av sjukdomen. Jag undrar bara hur allvarlig din anorexia var, och jag undrar bara ifall du skulle kunna skriva ett inlägg om det, förstår om det blir för jobbigt, men jag tänkte mest för att hjälpa andra, för det är säkert många unga tjejer som läser din blogg, som har/haft anorexia, jag är en av dem. Jag råkade se ett inlägg bak i arkivet där du svarade på en fråga om du är och hur du blivit frisk från anorexia, och jag såg att du skrev att du inte tror på att man kan det. Vill bara höra lite mer från din version utav det, för du verkar vara en sån himla smart tjej och jag ser verkligen upp till dig, jag blev faktiskt frisk från anorexian, vilket var typ ett mirakel eftersom det var sjukt illa.... Men hoppas du förstår hur jag menar, och det skulle verkligen betyda jättemycket om du gjorde ett inlägg om det / skrev en text, förstår om det är för mycket begärt, men som sagt så är du som en förebild för mig, vilket är sjukt eftersom jag inte ens känner dig, men du verkar vara en helt underbar person. Dock vet jag inte om du svarar på alla kommentarer, och jag hoppas du tar denna kommentar på rätt sätt, och jag hoppas att du inte tar illa upp av att jag frågar om din anorexia.. Men jag tror verkligen att det skulle vara hjälpsamt om jag fick läsa om din version om hur det var med din anorexia, förstår om det blir för personligt, och du kanske inte vill skriva om det eftersom du har många läsare, men samtidigt så tror jag att när man är som du, någon som folk / många tjejer ser upp till, så tror jag att det är en bra grej att skriva ut om något som många andra tjejer också lider / lidit utav. Kram

Svar: Jag förstår precis hur du tänker/menar. Och jag tar absolut inte illa upp, fråga kan man alltid göra, det är inget man kan bli sur för!
Jag vet inte, men jag tror inte att jag kommer att göra ett inlägg om det, inte just nu iallafall, jag tycker att det är väldigt privat och det är inget jag pratar om, inte ens med mina närmaste. Även om det kanske hade vart bra att göra det. Jag skulle isåfall hellre svara på detta privat, eller privatare, som mejl osv. Jag svarar gärna på frågor och så om de kan hjälpa andra! Kram
hejsanalexs.blogg.se

TACK SÅ MYCKET!



NAMN
Kom ihåg mig?

EPOST (publiceras ej)


BLOGG


KOMMENTAR